Dystopia börjar i kvarteren bortom busslinjens ändhållplats

Dystopia vaknar tillräckligt nära inpå, tillräckligt långt härifrån

Dystopia annonserar inte sin ankomst och den börjar inte med en hosta

År 1984 aktualiserades intresset för George Orwells roman 1984 som blev en av 1900-talets mest lästa dystopier. Nu är det 2009, ett år som präglats av debatten kring FRA-lagen och övervakningssamhället. Vi passar därför på att rekommendera en läsning av Karin Boyes Kallocain – roman från 2000-talet. Boye skrev den 1940 med inspiration från sina resor i trettiotalets Sovjetunionen och Tyskland. Kallocain antar ett för genren ovanligt perspektiv, då det centrala är berättarjagets inre konflikt mellan tron på ”Världsstaten” och längtan efter friheten. Huvudpersonen Leo Kall uppfinner i statens tjänst ett sanningsserum – kallocainet – för att komma åt medborgarnas tankar och därmed kunna straffa dem som visar sig bära på tvivel inför Världsstaten. Men under jakten på otrogna medborgare, däribland hans egen hustru, breder gråzonerna inom honom ut sig.

”Du måste väl förstå, att det inte är felfriheten, som gör en god medsoldat, allra minst felfriheten i sådana frågor, där den statliga etiken ännu håller på att bli till! Först och främst är det förmågan att ge upp sin egen ståndpunkt och tillägna sig den riktiga.”

Även 2009 har sin egen dystopi i form av Jerker Virdborgs roman Kall feber som innehåller tydliga referenser till Karin Boyes Kallocain. Liksom Boye skildrar han inte bara den yta som omger det dystopiska samhället, utan även det inre som människorna bär på.

Andra böcker inom genren:

Aldous Huxley – Brave new world (1932)

En mer jordnära politisk satir, där det artificiella i människan framtvingas med syntetiska bebisar och begär på flaska. Människorna har tvingats till förnöjsamhet och förlorat all förmåga till empati och lidande. Har fortfarande väldigt högt anseende, blev 1999 vald till femte bästa engelskspråkiga 1900-tals roman av Modern Library.

Philip K. Dick – Do androids dream of electric sheep? (1968)

Mer känd under filmtiteln Blade Runner. Läsvärd trots filmen! Huvudpersonen är en messiasfigur vars uppgift är att dräpa ovälkomna besökare från yttre rymden, vilka enbart skiljer sig från människorna genom oförmågan att känna empati. Men samhället som ska försvaras befinner sig nära ett ekologiskt och socialt haveri efter ”det stora kriget”. Finns det då något kvar värt att försvara?

Bröderna Strugatskijs – Stalker

En vidareutveckling av deras roman picknick vid vägkanten, (senare Tarkovskijs film!) Brödernas böcker behandlar ”Noonuniversumet”, ett sofistikerat teknokratiskt samhälle där pengar inte existerar.

Ray Bradbury – F.451 betyder 233 grader celsius. Vid denna punkt börjar papper självantändas. I det totalitära samhället som skildras är all litteratur förbjuden och befolkningen är förslavade under jättelika tv-skärmar.

Intressanta och till hälften bortglömda föregångare:

Mary Shelley – The last men

Forster – The machine stops (1909)

Zamjatin – Vi. (1924)

Den första mer utförliga skildringen av ett totalitära samhället.

Någon som har läst någon av dessa? kommentera gärna!

Listan skulle kunna göras riktigt lång, från antiken till nutid. Vi avslutar den dock med att lyfta fram Franz Kafkas hallucinatoriska, undflyende, skenbart torra roman Processen, snart ett sekel gammal. Vid om- och omläsning är den fortfarande lika skrämmande aktuell och hjärtskärande.