Bokhandel

Förr i tiden var kvinnor passiva och underdåniga. Eller var det inte så? Historikern Natalie Zemon Davis återberättar tre driftiga och dristiga kvinnoliv på 1600-talet.

Marie de l´Incarnation gav sig iväg över Altanten och levde 32 år bland skogsindianerna i nuvarande Canada för att undervisa och sprida Guds ord.

Glikl bas Judah Leib, judinna i Hamburg, var en hårdför affärskvinna som skrev en självbiografi i flera band, där hon förde långa samtal och grälade med sin Gud.

Maria Sibylla Merian, målare och naturforskare, seglade vid 50 års ålder till Surinam för att samla tropiska insekter och växter.

Dessa kvinnor förvägrades den politiska makten och männens traditionella utbildningsmöjligheter. Davis uppenbarar för oss den verksamhetslystna erfarenhet , det självmedvetande och den kreativitet de tillägnade sig.

Through integrated readings and original introductions, Unspoken Worlds provides an illustration of cross-cultural patterns in women´s religious lives. Thoughtfully chosen writings by eminent scholars have been judiciously edited by Falk and Gross to weave them into a coherent whole that evolves from simple vivid portraits of individual women to analyses of complete systems.

Första delen i Ulla Isakssons och Erik Hjalmar Linders biografi om Elin Wägner.

Andra delen i Ulla Isakssons och Erik Hjalmar Linders biografi om Elin Wägner.

Det som ögat ser är en stark roman om längtan efter kärlek och tillhörighet. Om att finna sin egen väg i livet, bortom alla normer och regler och påtvingade roller. Att få älska och bli älskad för den man är.

Ända sedan Lykke var liten har hon känt en osäkerhet kring sin identitet, en allt starkare känsla av att inte vara som andra, att inte passa in.

Som vuxen flyr hon undan det svåra och fokuserar på studier och karriär. Hon blir framgångsrik forskare i genetik, hon kategoriserar, organiserar, ställer frågorna, söker svaren. En dag rämnar plötsligt hennes ordnade tillvaro. Av en tillfällighet får hon höra talas om en dagbok, skriven på 1800-talet av en hermafrodit vid namn Herculine Barbin. Driven av känslor hon inte vill kännas vid reser hon till Paris, där hon läser om Hervuline, som uppfostrades till kvinna men som i tjugoårsåldern befanns vara man. En människa som levde för över hundra år sedan men vars situation på flera sätt liknar hennes egen.

Efterhand blir Lykkes bortträngda minnen tydligare och med Herculine som följeslagare tar hon de första trevande stegen på väg mot ett nytt, sannare liv.

Ett dussin flickor från förra sekelskiftet har i brev och anteckningar berättat hur det då kändes att vara tänkande och kännande varelser av kvinnokön i en mansdominerad värld. Några av dem är välkända inom kvinnorörelsen, t. ex. Kerstin Hesselgren och Emilia Fogelklou, andra är tämligen eller helt okända. Gemensamt för dem är att tiden gav dem möjlighet att välja ett nytt kvinnoliv.

Beata Losman är docent i historia och har bl. a. forskat och undervisat i könsrollsfrågor vid Göteborgs universitet.

Rapport om kvinnor består av 28 bandinspelade intervjuer, in i detalj återgivna. De ger en konkret bild av hur kvinnor lever i dagens [1970-talet] Sverige. Kvinnans frigörelse tycks helt omöjlig så länge inte samhället förändras.

Elise Ottesen-Jensen är en av de stora personligheterna i Sveriges 1900-talshistoria. Hon var som få personer omstridd och älskad, en legendarisk folkupplysare, banbrytare och kämpe. Hon reste land och rike kring och föreläste för rallare och läkare, för utsläpade arbetarkvinnor och deras män, för värnpliktiga och lärare, i gymnastiksalar, arbetarbaracker och Folkets hus om vikten av sexualupplysning, preventivmedel och rätt till abort. Efter andra världskriget blev hela världen hennes arbetsfält.

Ottars memoarer  - som här för första gången föreligger i ett band – är en stor upplevelse. De är långt mer än bara hennes egen historia. De ger även ett storslaget panorama över det FattigSverige  som hon själv i hög grad var med om att omforma.

Elitfeministerna är en berättelse om den klyfta som uppstått mellan den feministiska eliten och allmänheten, och en beskrivning av var svensk jämställdhet står idag. Och hur den hamnade där.

Texter om 200 års kamp för kvinnlig frigörelse.

Ur innehållet: Kvinnornas kamp under den franska revolutionen, Från Rousseau till Mary Wollstonecraft, Förmarxistisk kvinnoideologi, Marxismen och kvinnosaken, Marxistisk kvinnoagitation: exemplet Clara Zetkin, Kvinnan i den socialistiska revolutionen.