Bokhandel

Baksidestext:

Vietnam i dokument omspänner tiden från 1945, då Ho Chi Minh manade vietnameserna till väpnat uppror, fram till Lyndon Johnsons tillkännagivande om begränsat bombstopp och de första förhandlingstrevarna våren 1968. På ett objektivt – om också inte neutralt – sätt framläggs fakta, kommentarer och dokument kring ett händelseförlopp som alltmer kommit att framstå som centralt i modern världspolitik.

Dess förstöring genom Vesuviuseruptionen år 79 e.kr. och dess återuppståndelse i nyare tid med särskild hänsyn till de senaste årens utgrävningsresultat

Århundradets stora förspel 1776-1815, Våra farföräldrars tid, tiden till 1848, Våra fäders och vår egen tid.

Skriven anonymt under brinnande krig av Willy Brandt, senare förbundskansler i Västtyskland.

Förr i tiden var kvinnor passiva och underdåniga. Eller var det inte så? Historikern Natalie Zemon Davis återberättar tre driftiga och dristiga kvinnoliv på 1600-talet.

Marie de l´Incarnation gav sig iväg över Altanten och levde 32 år bland skogsindianerna i nuvarande Canada för att undervisa och sprida Guds ord.

Glikl bas Judah Leib, judinna i Hamburg, var en hårdför affärskvinna som skrev en självbiografi i flera band, där hon förde långa samtal och grälade med sin Gud.

Maria Sibylla Merian, målare och naturforskare, seglade vid 50 års ålder till Surinam för att samla tropiska insekter och växter.

Dessa kvinnor förvägrades den politiska makten och männens traditionella utbildningsmöjligheter. Davis uppenbarar för oss den verksamhetslystna erfarenhet , det självmedvetande och den kreativitet de tillägnade sig.

Gustaf Bonde (1682–1764) var en av Sveriges ledande politiker under tidigare delen av frihetstiden. Själv ansåg han att strävan efter världslig makt var fåfänga. Han ville hellre ägna sig åt alkemi, sökandet efter det Absoluta i form av De vises sten. Efter att 1739 ha störtats från makten kastade han sig besatt in i ett arbete med den metalliska mystiken. I hans process används den egna kroppen som ugn och avföringen som smältande eld.

Idéhistorikern Carl-Michael Edenborg har genom grundliga källstudier spårat Gustaf Bondes säregna verksamhet. Vi får stifta bekantskap med en rad spännande och bortglömda figurer från det svenska 1700-talets mörkaste skrymslen. Studien utgår från den historiska utvecklingens bortstötts och värdelösa element. Genom en avancerad tolkningsapparat görs materialet förståeligt samtidigt som det förblir oss främmande.

Hur skapas kunskap om naturen? Vem skapar den? Och vad gör vi med denna kunskap? I Naturens nytta diskuterar och analyserar historiker, ekonomhistoriker och humanekologer naturens nytta och kunskapens villkor från Linnés dagar fram till idag. I engagerade artiklar behandlas bland annat jordbrukets utveckling, synen på jordbrukslandskapet, förutsättningarna för skogsbruk och timmerflottning samt spridning och kontroll av föroreningar förr och nu. Bidragen speglar den bredd som finns i dagens mycket angelägna miljöhistoriska forskning. Boken är ett resultat av det miljöhistoriska symposiet Naturens nytta. Från Linné till det moderna samhället. Det hölls i Lund hösten 1999 i samband med 250-årsfirandet av Linnés skånska resa.