Bokhandel

Ingår i serien Samlade skrifter – Minnesupplaga IV.

Innehåller Korta historier, Efterlämnade noveller, Chi-mo-ka-ma och Litteraturkritik.

”… gör med svensk invandrarbyråkrati vad August Strindberg gjorde med sin tids Ämbets-Sverige i ”Röda Rummet”: ett lustmord.”

- Dagens Nyheter

Fatima har kommit till Sverige som flykting och behöver ett jobb. Efter ett lämplighetstest för ett integrationsprojekt hamnar hon av en slump på regeringskansliet, där statsministern gör henne till vaktmästare och så småningom – till sin älskarinna. Fatima fylls av blind passion och allt går bra tills hon glömmer sig och blir överfallen av den amerikanske presidentens livvakter. Plötsligt ställs allt på sin spets: Hur viktigt är egentligen Fatima för statsministern? Har hon återigen blivit ett projekt för någon, en mångfaldssatsning?

Duck City är belägrat av fetma. Regeringen bekämpar ”den vita valen” med hjälp av ständiga kontroller och stränga bantningskliniker. Men suget efter fett, socker och salt är lönsamt, och magnaten John von Anderson djupfriterar ostört vidare i skydd av sin vänskap med DC:s president. Kalle A, som själv väger över 200 kg, arbetar i en av matfabrikerna och är dessutom farbror von Andersons levnadstecknare. Som sådan kommer han i kontakt både med Johns älskarinna Kajsa och dissidenten och litteraturprofessorn Harold Bell – två själar som också tyngs av den stora vita valen. De är alla tre problembarn i Operation Ahabs allseendeögon, och frågan är om de ryms i den hårdbantande presidentens lätta, nya värld.

Lena Anderssons Duck City är en plats som är på bristningsgränsen både fysiskt och psykiskt, en plats som är både obehagligt bekant och bedrägligt främmande.

Lotta Svensson växer upp i en stockholmsförort under de expansiva 70- och 80-talen. Retoriken talar om jämlikhet och att de flesta får det bättre. Men i höghuset där Lotta bor är porten sönderslagen och det stinker piss i de trasiga hissarna.

Lena Anderssons uppmärksammade debut Var det bra så? är en skildring inifrån ett samhälle som håller på att byta riktning. Den nya tiden kläs i en moderniserad välvilja som kretsar mycket kring etnicitet, medan gårdagens sociala och ekonomiska problem faller alltmer i glömska.

”Ett kulturhistoriskt storverk!” (Skånska Dagbladet)

”Ebba Grön fast i bokform.” (Uppsala nya tidning)

Sorgenfri är en dokumentärroman full av glädje och humor mitt i svårigheterna. Oftast lyckas människorna behålla optimismen och även kraften att fortsätta. Boken är skriven på ett mustigt, levande språk som för tankarna till Moa Martinson.

”Kroppen är magisk/på något sätt/eftersom den är/förlorad.”

Läs recension av Omega i SvD

Skulle jag dö under andra himlar är en roman om den längtan efter mening som ropar genom varje sommar och varje liv, en poetisk men ändå hamrande klar berättelse om kärlek och vänskap, om att söka något livsnödvändigt och samtidigt jagas av sin egen skugga.

Johannes Anyuru, född 1979, debuterade 2003 med den kritikerhyllade diktsamlingen Det är bara gudarna som är nya. Samma år fick han utmärkelsen Guldprinsen. Hans senaste diktsamling Städerna inuti Hall, nominerades till Augustpriset 2009. Skulle jag dö under andra himlar är Anyurus första roman.

Johannes Anyuru, född 1979, debuterade 2003 med den kritikerhyllade Det är bara gudarna som är nya, för vilken han belönades med Guldprinsen. Två år senare gav han ut Omega. Städerna inuti Hall är hans tredje diktsamling.

”Den kriminella människan är en gåta. den viskar våldet som en krocktestdocka”

Läs recensioner från SvD och GP samt Sydsvenskans intervju med Anyuru om Städerna inuti Hall

Det är sent sextiotal. Tomas, 13 år, bor tillsammans med sin syster och sina föräldrar i en villaförort till Stockholm. I nedervåningen bor morfar och mormor. På ytan tycks allt idylliskt. Men lugnet är skenbart, och under några heta, intensiva sommarmånader får han uppleva hur tryggheten såväl utifrån som inifrån fräts sönder. Där är Finn, den äldre kamraten som lockar Tomas och hans jämnåriga ut på en ödesdiger bårfärd; där är Marietta, den utmanande flickan uppe i backen han inte kan slita blickarna från och vars hus han närmar sig en het, solig dag.

Puberteten är ett virus, en klåda som ligger och bultar och tickar innanför huden – i detta själslandskap gäller inte längre barndomens lagar utan allt är dubbelbottnat och tvetydigt. Varje steg är ett risktagande som för rakt ner i det okända, i det på en gång skrämmande och lockande. Bakom den vaknande pockande könsdriften lurar hela tiden rädslan att förlora kontrollen.

På ett doftande, sinnligt språk och med mycket stark närvarokänsla skildras här den mest omvälvande tiden i en ung människas liv. I hagtornens skugga är Martin Arnesens andra roman, en fristående fortsättning på Drömmarnas hus.

En annorlunda science fiction: en hisnande expedition genom den inre rymden – människans blodomlopp.

Romanen är baserad på en film av Harry Kleiner efter en historia av Otto Klement och J. L. Bixby.

Isaac Asimov har i denna gestaltning av Den fantastiska resan skapat en intensivt spännande vetenskaplig äventyrsroman, där de senaste rönen erhållna av svepelektronmikroskop och cellforskning utgör väsentliga delar av intrigen.

En liten grupp utvandrare från jorden närmar sig efter en resa som varat i fjorton år sitt mål: en röd dvärgstjärna och dess system. De har döpt den till Nemesis efter vedergällningens gudinna. Ledaren för färden erinrar sig legenderna på jorden om Arken och syndafloden. Deras skepp, Rotor, är en rymdark och de flyr undan den vedergällning som ska drabba jorden. Nu ligger de snart i omlopp kring satelliten till Nemesis enda planet. Erövringen av en ny värld kan börja. Och en ny mänsklighet kan skapas, utan den gamlas alla lyten och brister. Den gamla sjuka jorden ska gå under och här ska en ny uppstå. Asimovs kolonister kommer dock att beredas många överraskningar innan de har fått säkert fotfäste på den märkliga planet som väntar på dem.

Isaac Asimov är en av USA:s mest produktiva författare med över fyrahundra böcker på sitt samvete. Här ingår allt från skönlitteratur till populärvetenskap. Inte minst har han erövrat en plats i mångas sinnen genom sina science fiction-romaner.

Detta är den andra volymen i Isaac Asimovs berömda Stiftelse-trilogi från åren 1951-1953.

Vintergatsimperiet är i färd med att falla samman och den stiftelse psykohistorikern Hari Seldon upprättat på en planet i galaxens utkant har inlett sina försök att upprätta ett brohuvud mot framtiden och ett nytt imperium.

Men fortfarande är det gamla imperiet en gigantisk makt och när stiftelsen råkar i konflikt med dess utposter inträder en avgörande kris. Vintergatsimperiets styrkor under den siste store härföraren, general Bel Riose, vänds mot den ännu mycket lilla stiftelsen – och kampens utgång kommer att avgöra vintergatans framtid.

Berättelsen om Stiftelsen inleds i Stiftelsen och fortsätter i Den segrande Stiftelsen, vilka också utkommit i pocketupplaga. Stiftelsetrilogin tilldelades vid världs-science fictionkongressen i Cleveland 1966 ett Hugo-pris som ”bästa berättelseserie genom tiderna”.

Jag är martyr är en roman, men den bygger på pusselbitar ur verkligheten. Den ställer frågan varför unga människor i ett land i krig beslutar sig för att dö i syfte att döda. Och det svar romanen ger är inte mindre gripande därför att det visar att skälen kan vara och ofta är ofattbart banala, hisnande nyckfulla, genuint allmänmänskliga.