Litteretro arbetar för fullt bakom kulisserna just nu. Vi lanserar vår webbutik någon gång inom de kommande tio dagarna! Det känns väldigt bra. Och spännande. Mindre roligt är att vi tyvärr under den senaste tiden fått lägga lägre prioritet på vår bokblogg. Men vi lovar bot och bättring så snart butiken är i gång.
Mer böcker åt folket!
/Frida & Nisse
> Bokväsen och oväsen,Födslovåndor,Litteretros äventyr och vardag
VARNING! DETTA HAR YTTERST LITE MED BÖCKER ATT GÖRA MEN HAR ÄNDÅ BETYDELSE FÖR EN BOKHANDLARES UTVECKLING.
Inspiration, nya perspektiv och intressanta möten med andra företagare. Det var vad fredagens Lund Grand Prix hade att bjuda på. Dessutom fick ordet näringslivsdag en helt ny klang när jag helt plötsligt fann mig sitta i publiken till en något annorlunda catwalk där fem studentföretagare äntrade scenen och presenterades till ljudet av, vad ska man säga… cool musik. Samtliga sitter eller har suttit på Venturelabs inkubator där också vi för tillfället har vårt kontor. Det var proffsigt, det var roligt, det var självsäkert och mycket inspirerande.
När det var dags för kaffe och mingel trillade plötsligt en polett ner för mig. Jag ska inte påstå att jag helt förstår mig på minglandets konst, för det krävs mer övning. Däremot raserades muren mellan mig och mingel när jag insåg vad det faktiskt handlar om. Mina fördomar om kallprat och tillgjord artighet smältes ihop till en konturlös massa och som med en keramikers händer formade mina tankar av denna massa nya, mer positiva ord att förknippa denna företeelse med. Ord som intressanta möten, samtal och utbyten med människor som liksom en själv brinner för sin sak.
Jag låter frälst, eller hur? Kanske beror det på att jag är nörd på energikickar. Vilket får mig att på ett smidigt sätt komma in på ämnet för ett av eftermiddagens föredrag som hölls av konsumtionsforskaren Sofia Ulver-Sneistrup. Hon talade om det potentiellt fruktsamma mötet mellan nörd och entreprenör, om det bara ges en plats där det kan äga rum. Ja, blanda på, det är min melodi. Blanda människor, blanda produkter, blanda mötesplatser. Det är lite som med oboypulver och mjölk. Var och en för sig är den ena torr och den andra rätt smaklös och blek, men tillsammans bildar de en…, nåja, liknelsen kanske inte är den bästa, men jag hoppas min poäng ändå når fram. Tänk inte i invanda cirklar, tänk i supernovaexplosioner. Eller tänk i en genreöverskridande roman. Vem kan bli uttråkad eller förutsäga slutet då?
För Litteretro betyder nörden enormt mycket. Boknördar finns ju i lika många former och storlekar som det finns böcker. Den ena samlar på specifika författare, den andra på böcker från en viss period, den tredje går igång på bokomslag, den fjärde på tryckta ord och så fortsätter det i all oändlighet. Personligen har jag en förkärlek för de dofter som böcker bär.
En sak gör mig dock en aning brydd gällande boknördar. Det är fler kvinnor än män som läser böcker. Men om du till exempel går på bokauktion, eller tittar på vem som står bakom kassorna på antikvariaten kommer du med stor sannolikhet se fler personer med en Y-kromosom än med två X-kromosomer. De stora boksamlare man träffar är oftare män än kvinnor. Därmed inte sagt att kvinnor inte köper, och som sagt, läser böcker – det är själva samlandet för samlandets skull som skiljer.
Jag är inte ensam om denna iakttagelse, kolla in vad Rönnells Antikvariat noterat på den fronten. Jag vet inte riktigt vad det beror på, kanske har det att göra med vad Sofia Ulver-Sneistrup nämnde i sitt föredrag, att kvinnor inte riktigt haft samma tillgång till nörden inom sig som män. Det har inte varit lika accepterat med kvinnliga nördar, något jag hoppas och tror håller på att förändras. Ett tips för den som är intresserad av det här med nörderi och kön är att läsa årets första nummer av tidskriften Bang där man frossar i nördtemat. Jag tänker definitivt fundera vidare samt odla nörden inom mig.
Vardagen har fått lite färg.
Igår gick jag genom ett snöstormhärjat Malmö, drabbades av försenade tåg och lekte Bambi på ishala vägar. Allt för att nå fram till stämpelstället där vår stämpel väntade på att bli hämtad, älskad och använd. Till på köpet stod Alfred där med våra nytryckta minikort, en form av visitkort som till min förvåning och glädje passar lika bra som bokmärke.
Så pricken över i:et aktigt!
På antikvariatkontoret står bokregistrering på schemat för dagen. Ett ändlöst arbete, men det är ju precis det som är meningen! Det dyker upp så många guldkorn som jag vill presentera här, uppmana till läsning och omläsning, men så länge vår butik inte kommit upp känns det som att bjuda på en kaka och sedan snabbt rycka den ur handen när den är på väg mot munnen. Nästan lite sadistiskt.
Ja planer är inte alltid pålitliga. Små trivialiteter kommer lätt i vägen. Vår avsikt var att lägga upp litteraturlistan under januari månad. Egentligen ligger den redan uppe, det är bara det att du inte kan se den – förtretligt, eller hur? (Underbart ord förresten. Förtretligt.) Nu är det 28 januari och det enda hindret är något så krasst som bokföring.
Jo men det är sant. Det är några små men ack så viktiga saker vi behöver få hjälp med innan bokföringen kan komma igång, och utan bokföring ingen försäljning. Vi väntar helt enkelt på någon form av ekonomisk konsult som har ett fullspäckat schema.
Verkligheten är inte mer romantisk än så. Men häng inte läpp för det. Se detta som ett utmärkt tillfälle att gå igenom bokhyllans olästa-böcker-avdelning, gör samtidigt en inventering, vad fattas? vad önskas? vad kan vi hjälpa dig med?
Vi älskar att få leka bokdetektiver!
Tålamod
/Frida
> Framsteg,Födslovåndor,Litteretro rekommenderar
Litteretro har återvänt från sjusovning och ischokladfrossande midvinternätter. Vi har klivit ur mjukisbrallorna och borstat mössorna fria från snö. Pulkan är parkerad i garaget och kontakten med omvärlden har återupptagits. Vardagen smyger sig på och det nya året har mycket att se fram emot. Nu dröjer det inte länge förrän vi stolt kan presentera vår litteraturlista här på hemsidan.
Till dess, läs gott! (Exempelvis Henry David Thoreaus essäsamling Konsten att vandra eller Clara Diesens diktsamling När du är som yngst.)
Milda makter!
Plats: Ett överbelamrat vardagsrum/matrum/genomgångsrum/bibliotek/kontor/lager. Det sista novemberljuset strilar in genom de nyputsade teakfönstrena, inköpta på qveserums byggnadsvård, ditmonterade av den väderbitne bokdammsugaren och hans vän DN-murveln. Skuggorna från ett flackande stearinljus spelar mot den modernt vita väggen, ackompanjerade av Chopins sköra sonater (alternativt modernare takter såsom Styles fina gamla Dover Calais, här dock i Ernst Hugo Järegårds tolkning).
Situation: (Yngre kvinna med flygigt hår, efter hand närmast hysterisk. Golvplankorna knarrar under hennes allt mer forcerade travande (annan gångart kan tänkas!))
Direktøren for det hele sitter och strukturerar dataregistret över samtliga böcker. En bok inköpt av en stor före detta kokboksrecensent från Veberöd ska förflyttas under rätt sökbokstav. Direktøren for det hele är udarbedad, klipper ut titeln, glömmer bort att hon har klippt ut titeln, klipper därför ut därpå följande titel, klistrar in på rätt plats, sparar ändringen. Himmelsk intervention! Får en uppenbarelse, inser sitt misstag. Försöker redigera, återställa. Go, going, gone, gone.
Direktøren for det hele: (utbrister kallt)
(Senti)mentala konsekvens(er)! Rubbad ordning. Obalans. Svårmod. Saknad.
Ekonomiska konsekvenser! Svåröverskådliga. 30 kr? 120 kr? Vem vet?
Existensiella konsekvenser! Den saknade boken är dömd till evig limbo. Och då menar jag inte dansen!
Berättarröst: (undergångsmässande, mot slutet lovsjungande)
Enligt äldre katolsk teologi är limbo en del av dödsriket och utgör där ett tillstånd mellan himmel och helvete. Limbo infördes som teologisk term på 1200-talet av Thomas av Aquino. Thomas ansåg det vara en barmhärtighetsgärning för de spädbarn (likt den försvunna kokboken) som hade avlidit (alt. blivit dräpta, likt den försvunna kokboken) innan de hunnit bli döpta. Tidigare ansåg bland annat den framstående teologen Augustinus att odöpta barn hamnade i helvetet. Tack Thomas A!
Anteckning från manusförfattare: Nu blev det kanske lite tungt. För att lätta upp enaktaren kan under föreställningen ett bildspel från diverse limbofestivaler projiceras på lämplig projektionsyta, i det fall tekniken för detta ej finns tillgänglig eller faller utanför budgetens ramar kan alternativet vara att Direktøren for det hele själv bygger en bokribba och därunder dansar limbo till tonerna av ”The show must go on”.
… är att man kan komma ett steg längre än på egen hand.
Denna sidas tillkomst har vi Alfred Gunnarsson/Salmiak Media att tacka för.
Det är ett nöje att arbeta med någon som är så effektiv, pedagogisk och proffsig. Man blir liksom varm i själen av att andra besitter den kunskap man själv saknar.
Så att man kan ta sig dit man vill.
Vi har i nuläget drygt tusen böcker i ett lager som växer för varje dag. Alldeles nyss kom Nisse springande med ett av dagens inköp viftande i luften.
Den kändes liksom bara så rätt.
Samma dag som vi inleder Litteretros blogg dyker en bok med titeln retro.nu upp. Om nya perspektiv på musikens historia. Vi känner oss allmänt som ett nytt perspektiv inom antikvariatsvärlden.
”It´s a sign!” skrek jag, fast på svenska.
”Eller hur” svarade den något mindre vidskeplige Nisse ironiskt.
”Det är inget tecken, det är ett fynd!”
Your shopping cart is empty
